onsdag 5 augusti 2009

Det gör ont.





att skriva till dig
när gränserna passerats
och förväntans löften
blev stoft
när ordens innerlighet
inte nådde fram

Så blev vi en illusion
när höstliga fotsteg i vinden
lämnade frågetecken

Var fanns trösten?

Förljugna förnekanden
då orden svävar
i tomma rymder
utan realitet
där allt blivit förflutet
redan innan det inträffade.


© Karin Dahlin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar