Ett räddhågat hjärta
öppnar dörren på glänt
snart mottaglig för det nya
marken skälver
när dina steg närmar sig
du kastar in vårfåglars oro
och sluter dörren bakom dig
i väntanslandet
mellan vinter och vår
ger du ett smycke att bära
precis under huden
där pulsen slår som snabbast
det vill jag tänka på
© Karin D
